söndag 30 augusti 2015

Nygrävda land

I våras, när det kom grävare och grävde för bergvärme bakom vårt hus, fick jag en arla morgon rusa ut och kapa plommonträd och gräva upp rabarber i en faslig fart innan de stora maskinerna brakat över både det ena och det andra.


De små rabarberna fick då ett litet ynkligt, provisoriskt hål och där har de vuxit i sommar så nu var det verkligen hög tid att gräva ett rejält land där de kan växa och frodas. 

Men det har även vuxit på den ursprungliga platsen trots total överkörning av stora maskiner och ett mycket skuggigt läge. Det har dock krävts både en och två tittar för att se vilka späda stjälkar som är rabarber och vilka som är kirskål för tjockleken har då varit bra lika på båda arterna.


Vid lite noggrannare efterforskning insåg jag att det mesta av roten var kvar. Jag grävde och grävde och grävde och fick så upp den här vackra bamseklumpen. Den och några mindre bitar fick nu följa med till det nygrävda landet, dock tror jag att jag kommer kunna hämta ytterligare plantor i åtskilliga år framöver på det gamla stället då bra mycket rot nog finns kvar där. Det får helt enkelt bli min egen lilla plantskola.


Det är inte bara rabarberna som trivs i det nya landet, hönsen hjälper så gärna till med gödslingen.
Dessvärre tar de även gärna min mask.
Dock får de hållas ett tag till.

1 kommentar:

  1. Rabarber är verkligen tåliga. Den plantan jag har kommer ursprungligen från min mans moster för ca 40 år sedan. Den har delats och flyttats otaliga gånger, men den ger fortfarande lika stor skörd. Sådana växter gillar jag. Kram

    SvaraRadera

Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!