tisdag 12 november 2013

Latent habegär

Jag har funderat lite över mitt eget habegär eller köpbegär de senaste dagarna.
Som oftast går jag här hemma, väldigt nöjd med de ägodelar jag har. På jobbet önskar jag mig inga ytterligare saker. När barnen fyller år så får vi verkligen fundera för att hitta på tillräckligt med önskningar för att det ska räcka åt alla som vill ge presenter till dem.

Fina kläder tycker jag om att ha på mig men jag tycker det är så bedrövligt tråkigt att leta upp dem. Då är det bra med näthandel, både för små och stora. Och så är jag min egen secondhandbutik, med gamla kläder i lådor som kan passa utmärkt att ta fram igen efter si så där ett tiotal år.

Franska bakverk

Men så har det hänt något. Då vi som bekant firat några födelsedagar här på sistone har jag spenderat mer tid än på länge med att ränna runt i butiker och leta presenter. Och tänk när man kilar omkring där ibland kläder och husgeråd, leksaker och böcker så leder det ena till det andra och efter ett tag börjar det där habegäret att vakna till liv. Diverse attiraljer har upprepade gånger gjort sig påminda i mitt huvud och vid flera tillfällen har jag kommit på mig själv med att tänka att: "Det där skulle jag gärna vilja ha", eller "Det där ska jag nog köpa till gossen" eller "Den där boken passar utmärkt med mina andra, egentligen är den bara ett nödvändigt komplement". Och så har det fortsatt.

Således är min slutsats att mitt habegär ligger där latent och lurar under ytan. Eventuellt kanske jag är en shoppare ändå, bara en ovan sådan. Men jag är inte så säker på att jag vill bli en. Jag trivs rätt bra med mina gamla grejer, mitt abonnemang på klänningar och kanske en ny bakbok i julklapp eller så.

7 kommentarer:

  1. Jag får verkligen jobba med mitt ha-begär och att tämja shoppinglusten. För mig hjälper det att inte läsa tidningar och bloggar vars enda syfte tycks vara att uppmuntra till shopping. Försöker hitta andra inspirationskällor bland människor som också värnar om andra värden i livet. Du är en sån!

    Ja, även efter detta inlägg :-)

    SvaraRadera
  2. Jag känner igen mig! Och den där boken är det svårt att inte ha habegär efter!!!
    http://queenofkammebornia.se/2013/october/det-har-med-oktober-och-varm-choklad.html
    Kram!

    SvaraRadera
  3. ja, så är det, måttlighet är en dygd. (men såhär i födelsedagstider så tycker jag du ska vara frimodig med att tänka på vad du vill ha även om det är sånt du inte behöver ;) kram o grattis i förskott! /Magda

    SvaraRadera
  4. Hos mig finns det alltid ett habegär ;) Hittar ofta nåt till mig själv eller till hemmet nr jag ska handla till nån annan... Boken ser intressant ut, kram Suss

    SvaraRadera
  5. Har inte så stora medel att röra mig med och är lite som du och fyndar då och då i min egen garderob. Dock när man beger sig ut eller surfar runt så hittar man såå mycket man vill ha... Så, ja... Det ligger nog latent... :)

    Kraam
    Petronella

    SvaraRadera
  6. Jag gav mig själv helt köpstopp på kläder under drygt ett år. Det var verkligen en nyttig upplevelse. Jag lärde mig att hitta kombinationer i min egen garderob på ett helt annat sätt än tidigare. Märkte hur mina andra shoppingvanor ändrades av att jag inte handlade kläder längre och att jag shoppande allt mindre. Idag är jag tvungen att handla kläder eftersom jag ändrat så många storlekar. Trodde att jag var botad från habegäret men icke. I takt med att fler kläder köps vill jag också ha fler kläder. Livsfarligt! Liza

    SvaraRadera

Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!