Igår var det Kulturnatt i staden. Det var riktigt, riktigt roligt. Och roligast var nog killarnas överraskning när de insåg att stumfilm med levande musik, som de tidigare totaldissat och endast följde med på av sin godhet, var så pass roligt att skrattårarna trillade. Det var så långt ifrån vad de förväntat sig som det kunde vara. Charlie Chaplin kunde sitt hantverk och det samma kan sägas om pianisten som inlevelsefullt, utan noter och till priset av en stor mängd svett tog oss igenom handlingen.
Killarna återkom idag till att de båda i kombination kunde spela så att man förstod vad de sa fast det inget hördes av vad de sa, detta ämne upptog en stor del av den livliga middagsdiskussionen och fascinerade dem storligen. En, i min mening, god analys av det upplevda, samt en önskan att se fler liknande filmer blev resultatet och på informationen att liknande filmer inte normalt visas på dagens biografer reagerade alla fyra med stor förvåning och en dos bestörtning. Hur kan man bara låta bli att visa så bra filmer?!!!
Att testa det oprövade kan helt enkelt leda till nya insikter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!